Långa veckor men ändå går det så fort…..
Dotter hoppar i dag så tittar på men håller på att frysa ihjäl på läktaren och även få hjärtsnörp då två barn trillar av illa…
sedan sjunker ner i soffan å fredagsmyskänslan är ju helt underbar dotter premiär på teatern men jag får gå i morgon ist.
Smärtar mig att höra om alla unga män fr Afghanistan som tar livet av sig, bara 15 år och säkert så ensamma och utlämnande här. Hemma så älskade av sina föräldrar som hoppas på att de kan få en bra framtid i annat land. Tänk om min son var ensam i främmande land och nästan hatad för sin härkomst….